Igår kväll fick jag en fråga av min dotter som jag inte riktigt hade något bra svar på...

"Mamma? Om det hänt en sak som aldrig kommer att hända igen, kan man då börja tänka på det fast det har gått väldigt lång tid sedan det hände?"
Jag vet att hon syftar på händelsen i början av sommaren, hon har absolut inte velat prata om det eller att någon annan ska prata om det...
Min fråga i det hela är vad svarar man på denna fråga?

Det enda svar jag hade å ge henne var att "Även om det händer saker man inte pratar om så kan tankar och frågor komma upp väldigt långt efter att att det händer och minnesbilder kan komma från och till under hela ens liv".

Eftersom hon absolut inte har velat prata om händelsen så har vi inte pratat om det utan har väntat på att hon ska komma själv å prata om det å när hon gör det kan man inte ge henne ett vettigt svar, vet inte riktigt hur jag ska göra i denna fråga...
Hon har dessutom börjat få mardrömmar igen å kan inte somna på kvällarna pga alla minnesbilder som dyker upp när hon ska sova...

Skulle egentligen ha utvecklingssamtal på hennes skola idag men iom att jag fortfarande är sjuk och inte har så mycket ork så ställde jag in det så det får bli en annan dag...

Har egentligen ganska mycket jag behöver ta upp med hennes lärare men men det får vänta tills senare...

Det är väl bäst att jag inte skriver ut för mycket när det kommer till hennes skola iom att det finns dem som läser å sedan springer till min dotters lärare å "skvallrar" om allt jag skriver...

Jag läste en väns blogg tidigare idag å jag håller helt med henne när hon kommenterar att barnen inte känner sig trygga när dem är i skolan och att dem tycker att det är jobbigt pga att det är en massa stök å bråk inne i klassrummet som stör ordningen när det gäller att kunna fokusera på det som är viktigt dvs skolarbetet...

Jag vet att barnen känner sig otrygga å att dem inte vill vända sig till deras lärare bara för att dem känner att hon bara viftar bort deras tankar och känslor om hur situationen ser ut...

Min dotter har många gånger kommit hem från skolan å berättat att hon mått dåligt på skolan å försökt tala om det för sin lärare men fått svaret " Gå å sätt dig igen" eller " Bara ett litet tag till"... Jag tycker inte att det är så en lärare ska göra men vad vet jag, jag jobbar ju inte som lärare å jag vet inte vad dem ska å inte ska göra eller?

Nu kommer det inte att ta lång tid innan jag får ett samtal från läraren där hon påpekar att jag har skrivit ut något när det gäller skolan igen....Ja ja men det är fortfarande så att detta är MIN blogg å i den så skriver jag om MINA tankar och känslor, även om jag trampar någon eller några på tårna so be it...Det skiter jag fullständigt i...

Är det inte så att det är våra barns framtid som vi måste ta vara på och ge dem allt stöd och all den hjälp dem behöver för att bli egna individer som klarar sig själva????

Nej det är nog bäst att jag inte fortsätter på denna bana eftersom att det blir bara en massa snack och onödigt snack....

Inte för att jag inte står för vad jag tycker å tänker men jag tycker att det är onödigt bara för att det slutar bara i att det i slutändan är barnen som får ta all skit...

Har ju börjat jobba nu, vilket känns jäkligt bra...Trivs väldigt bra på jobbet även om det inte är varje dag som jag jobbar iom att jag är tim vik men men det är ju alltid en start....

Nej nu har jag suttit här å fördrivit tiden bra länge så nu måste jag nog sätta igång så jag får något gjort här hemma :)

Puss å kram :)